Gamla krockkuddar och nya lösningar sätter Reykjavik på kartan

För inte så länge sedan var Island ett avlägset och lite bortglömt land i norra Atlanten. Turism var fortfarande i sin linda, så många kände bara till det som artisten Björk – Islands mest berömda export – kommunicerade till sin publik.

Sedan dess har "landet av is och eld" dykt upp alltmer i resebeskrivningar och på att-göra-innan-jag-dör-listor, och karvat ur en större bit av det globala kulturella medvetandet med musikexporter såsom Sigur Rós och Of Monsters and Men.

Ett avgörande beslut på 1970-talet ledde dessutom till att landet ändrade kurs. Island har sedan dess börjat framträda som ett land att räkna med inom global hållbarhet och är nu en förebild inom förnybar energi.

Före 70-talet var situationen emellertid helt annorlunda. I likhet med många andra länder vid denna tid var Island beroende av oljeimport. Men då en följd av kriser satte den globala energimarknaden i gungning fick Island problem att hantera de fluktuerande oljepriserna. Några entreprenörer bestämde sig då för att försöka stabilisera landets ekonomi, och tog de första stapplande stegen mot Islands nya energisystem baserat på geotermisk energi och vattenkraft. Idag svarar förnybara energikällor för mer än 99 procent av landets totala elförsörjning.

Island bubblar idag av miljövänliga lösningar och expertis inom förnybar energi, som man är ivriga att dela med resten av världen. Då mer än hälften av landets befolkning bor i huvudstaden är det här vi hittar några av landets mest inspirerande gröna verksamheter.

Harpa – design som inspirerar  

Reykjaviks konsertsal och konferenscenter Harpa är ett av stadens populäraste landmärken med mer än en miljon besökare årligen. Harpa är beläget i Reykjaviks hamnområde och har vunnit utmärkelser för sin enastående design med karaktäristiska linjer och en effektfull glasexteriör inspirerad av det isländska landskapet.

Rakel Lárusdóttir, Facility Management and Sustainability Department Specialist på Harpa, beskriver anläggningen som ingenting mindre än ikonisk.

"Harpa har designats som en ikon inspirerad av det nordiska ljuset och den isländska naturen. Glasfasaden är ett av världens största konstverk, där den grundläggande idén bakom konceptet är en byggnad som inte utgör en statisk enhet utan istället låter den reflektera omgivningens växlande färger på ett dynamiskt sätt", förklarar hon.

Utöver de ursprungliga inspirerande funktionerna har Harpa trätt fram som en förebild inom hållbarhetsområdet. År 2020 etablerades ett internt miljöråd som snabbt omsatte sina mål i handling.

Några av höjdpunkterna inom hållbarhetsområdet inkluderar användning av livsmedelsleverantörer med miljötänk, donation av överbliven mat till välgörenhetsorganisationer, sortering av allt avfall och installation av laddstationer för elbilar. Dessa framgångar ledde till att byggnaden år 2022 erhöll den nordiska miljömärkningen Svanen, något som Lárusdóttir betraktar som en personlig höjdpunkt.

Harpa använder miljövänlig el för driften, vilket är en viktig beståndsdel i en verksamhets hållbarhetssträvanden. Isländska företag är gynnade tack vare att nästan all el i elnätet härrör från förnybara energikällor. En av landets största energileverantörer, HS Orka, har producerat miljövänlig el i nästan ett halvt sekel, och omvandlat avfallsflöden till intäktsflöden nästan lika länge.

Omvandling av avfall till affärsmöjligheter med HS Orka  

"Det finns inte något sådant som avfall", hävdar Jóhann Snorri Sigurbergsson, Business Development Manager på HS Orka. "Att definiera något som avfall är bara en ursäkt för att man inte har hittat något sätt att omvandla det till en resurs."

Detta mantra har hjälpt företaget att utnyttja resurserna maximalt i det geotermiska området Svartsengi ca 40 km söder om Reykjavik.

När HS Orka etablerades 1974 var företaget ett lokalt värmekraftverk som distribuerade varmvatten till det omgivande området. Geotermiska resurser för produktion av varmvatten utnyttjas fortfarande vid Svartsengi-kraftverket, och utgör en viktig del av uppvärmningsbehovet i området.

Efter några års drift insåg kraftverkets tekniker att man inte utnyttjade den fulla potentialen hos den uppumpade geotermiska vätskan. Med en temperatur på hela 240 grader Celsius är geotermiska vätskor i realiteten energibärare.

Teknikerna tog tillfället i akt, och 1978 investerade företaget i turbiner som kunde omvandla ångan från de geotermiska vätskorna till elektricitet. Idag är HS Orka Islands tredje största elleverantör.

Man misstar sig om man tror att HS Orkas historia stoppar vid varmvatten och elektricitet. Faktum är att överskottsvattnet från uppvärmning och elproduktion används till att fylla upp den stora turistattraktionen Blue Lagoon med badvatten.

Men det är inte allt.

Resursparken, som är uppförd runt HS Orkas geotermiska kraftverk, är i perfekt samklang med företagets motto. Parken består av en samling miljövänliga verksamheter som utnyttjar en eller flera av resurserna i det geotermiska området såsom elektricitet, lavafiltrerat havsvatten och geotermisk ånga.

En av de viktigaste faktorerna för att bedriva verksamhet inom förnybar energi är att landskapet måste göra detta möjligt, enligt Sigurbergsson. Geotermiska områden som genererar hög och låg värme täcker stora delar av Island, vilket innebär att geotermiska vätskor kan utnyttjas i nästan hela landet.

"Geotermisk aktivitet är det som gör Island – det kalla landet i Nordatlanten – drägligt. Det är det som håller isländarna vid liv", säger han.

I vissa områden är vattnet så fräscht och hett att man kan göra sitt morgonkaffe genom att bara hålla sin kopp med snabbkaffe under kranen. 

FÓLK utnyttjar gamla krockkuddar för att bana nya vägar

FÓLK föddes ur en önskan att skapa förändring. Efter att ha bott i Köpenhamn flyttade grundaren Ragna Sara Jónsdóttir tillbaka till Reykjavik och fann en stad som bubblade av kreativitet. Hon såg emellertid att det inte var så lätt för en designer att förverkliga sina idéer. Jónsdóttir ville förändra detta. Med en bakgrund som CSR- (Corporate Social Responsibility, dvs ett företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande) och hållbarhetskonsult kunde hon tydligt se att de flesta produkter inte var hållbart designade.

"Om man tittar sig omkring inser man att många av de produkter vi använder dagligen är avsedda för kortsiktig användning, utan möjlighet till återvinning, och vars öde är att hamna på sophögen. Det här är ett gigantiskt problem i hela världen", säger Jónsdóttir.

Det här var en lucka på marknaden som väntade på att fyllas. Och år 2017 lanserades FÓLK med ambitionen att påskynda den gröna övergången via design genom att marknadsföra progressiva designer som skapade smarta hushållsprodukter och möbler.

Det går att åstadkomma mycket om hållbarhet prioriteras och blir en central faktor vid design av en produkt. Vid FÓLK vägleds designen av insikten att största delen av en produkts totala miljöpåverkan fastställs i designfasen. Därför designas FÓLKs produkter med tanke på återvinning så att de enkelt kan återvinnas, och återanvändning av avfall utnyttjas ofta.

"Krockkudden" är ett perfekt exempel på hur denna inställning kan leda till synergieffekter och ge upphov till en vacker och ändamålsenlig design. I samverkan med Studio Flettas designer omvandlade FÓLK gamla krockkuddar till slitstarka, dekorativa kuddar.

"Samarbete betyder allt. Eftersom vi behöver skapa nya mönster och processer för cirkuläritet är det nödvändigt att skapa starka allianser inom många branscher för att uppnå våra mål", säger Jónsdóttir.

Vid ett besök hos en lokal bilreservdelsfirma hittade designteamet använda krockkuddar i företagets sopor och bestämde sig för att återanvända dem. De upptäckte till sin förvåning att krockkuddar har olika pastellfärger med färgrika broderier, vilket gav inspiration till den slutliga designen.

Det som startade som ett samarbete mellan en lokal bilreservdelsfirma och två designstudior togs senare upp av internationella modehus såsom ELLE Italia och Hunker. Och i juni i år ställde FÓLK ut krockkudden i Polestars Köpenhamnsmonter på designfestivalen 3daysofdesgin.

Från start har Reykjavik trätt fram som en förebild, och det med rätta. Och det här är bara början. Framöver kommer vi att noggrant följa det lilla nordiska landet med stora, gröna ambitioner.